Länsstyrelsen i Stockholm är först ut av åtta arbetsgivare i Stockholms län att utbilda chefer och personal om diskriminering på arbetsmarknaden av svenskar som inte är vita. ”Det är en ögonöppnare som jag tror att många behöver, både på jobbet och i livet utanför arbetsplatsen”, säger Gitte Carlsson, personaldirektör på Länsstyrelsen.

Förra hösten visade en rapport från Länsstyrelsen att det finns stora skillnader på arbetsmarknaden mellan svarta svenskar och övrig befolkning med samma utbildningsnivå. Hudfärg verkar spela en större roll än vad som återspeglas i arbetsgivares mångfalds- och inkluderingsarbete. En afrosvensk behöver exempelvis ha en forskarutbildning för att komma upp i samma disponibla inkomst som övrig befolkning med treårig eftergymnasial utbildning.

Inom projektet Vidga normen i praktiken, som drivs av Länsstyrelsen i Stockholm, ska åtta arbetsgivare i länet öka sina anställdas och chefers medvetenhet om diskriminering utifrån hudfärg. Länsstyrelsens egen personal är först ut i projektet. Här utbildas nu ett fyrtiotal HR-konsulter, kommunikatörer, ekonomer, upphandlare och verksamhetsutvecklare.

”Vi har nog tänkt att vi inte behöver prata om det”

Gitte Carlsson är personaldirektör på Länsstyrelsen i Stockholm. Hon berättar att hon blev överraskad och förvånad när hon fick insikt om skillnaderna på arbetsmarknaden som beror på hudfärg.

– Jag hade nog inte riktigt förstått vilken betydelse hudfärg har som diskrimineringsgrund. På Länsstyrelsen har vi inte pratat om hudfärg alls tidigare, vi har nog tänkt att det inte behövs. Men vi behöver prata om det! Inte minst när vi diskuterar bemötande och hur vi respekterar varandra på arbetsplatsen, säger hon.

”Hudfärg som diskrimineringsgrund sticker ut”

Genom projektet får arbetsgivarna hjälp med att kartlägga hur deras nuvarande arbete mot diskriminering ser ut: hur man arbetar med aktiva åtgärder, vilka styrdokument som finns och hur de följs upp.

– Våra styrdokument på Länsstyrelsen tar självklart upp de olika diskrimineringsgrunder som står i lagen, men på ett ganska neutralt sätt, på en politiskt korrekt nivå. När vi nu börjat tala specifikt om hudfärg så blir det en dimension till. Hudfärg som diskrimineringsgrund sticker ut på ett särskilt sätt, säger Gitte Carlsson.

”Nya insikter påverkar oss som människor – inte bara som anställda”

Som personalchef vill Gitte Carlsson tro att myndigheten sätter sina löner strikt efter uppdrag och prestation, inte efter hudfärg, men hon pekar samtidigt på att representationen av icke vita personer på arbetsplatsen talar ett tydligt språk.

– Vi är inte representativa på något sätt. Andelen personer som inte är vita hos oss på Länsstyrelsen motsvarar inte hur befolkningen ser ut i stort. Varför det är så kan jag inte säga. Jag hoppas och tror att vi inte sorterar bort någon på grund av ett utländskt klingande namn eller hudfärg. Men vartefter vi blir mer medvetna om problemet kommer vi säkert att se vad vi kan göra annorlunda än i dag, säger hon.

– Att vi får nya insikter och lär oss att faktiskt prata om hudfärg, det gör något med oss. Det spiller också över på livet utanför arbetsplatsen. Jag skulle vilja säga att vi genom Vidga normen i praktiken utbildar oss som människor, inte bara som anställda. Det tycker jag är den stora vinsten, för det behövs lite mer ödmjukhet i samhället, säger Gitte Carlsson.