På Roslagsskolan i Norrtälje deltar en majoritet av personalen i Vidga normens utbildning om diskriminering utifrån hudfärg. ”Jag kan se och känna igen färgblindheten, både hos mig själv och hos andra”, säger skolans rektor Ann-Katrin Hegart.

 

Mitt i Norrtälje ligger Roslagsskolan, med 600 elever i årskurs 7–9. Här pågår Vidga normens utbildning för arbetsgivare. Sammanlagt deltar 65 av skolans lärare, resurs- och elevassistenter och personal i elevhälsoteamet i utbildningen och i diskussionerna kring diskriminering och hudfärg.

Det var en konkret rasistisk händelse där en kollega var inblandad som först ruskade om Ann-Katrin Hegart.

– Hans berättelse om hur han mött rasism i stort sett under hela sin uppväxt ruskade om mig som rektor, berättar hon.

”Med medvetenheten kommer också viljan att se på sina egna handlingar”

Händelsen gjorde att hon blev observant på frågan om diskriminering av icke vita och fick syn på såväl sin egen som kollegornas okunnighet och omedvetenhet. Det ledde till beslutet att skolan skulle delta i Länsstyrelsens projekt Vidga normen i praktiken, som en av ett tiotal arbetsgivare i länet.

– Jag såg att vi behövde öka vår medvetenhet. Med medvetenheten kommer också viljan att se på sina egna handlingar, att granska hur vi bemöter varandra – och därigenom hitta vägar framåt. Okunnighet resulterar i dold rasism, som bland annat riskerar att rikta sig mot våra nyanlända elever på skolan, säger Ann-Katrin Hegart.

”Nu tar vi upp vår värdegrund på ett tydligare sätt”

På Roslagsskolan fanns sedan tidigare en handlingsplan mot diskriminering. Men i den står inte hudfärg i sig med som en uttalad diskrimineringsgrund.

– Tidigare såg vi värdegrunden som så självklar att den inte riktigt behövde lyftas. Med ökad kunskap kan vi identifiera att hudfärg faktiskt är en diskrimineringsgrund. Och nu tar vi upp vår värdegrund på ett tydligare sätt än tidigare, säger Ann-Katrin Hegart.