Handboken ger kunskap och verktyg för att aktivt kunna arbeta mot diskriminering utifrån hudfärg på arbetsplatser. Den är särskilt anpassad för svenska juridiska och kulturella förhållanden. I projekt Vidga normen i praktiken använder vi handboken vid utbildning inom ett tiotal offentliga och privata organisationer 2019–2020. Utgiven av Länsstyrelsen Stockholm 2019.
Strukturell diskriminering utifrån hudfärg berör i dag en omfattande del av befolkningen. Tydliga kopplingar kan ses mellan inkomst och hudfärg, trots motsvarande utbildning. Länsstyrelsens rapport kan vara ett konstruktivt underlag för aktiva åtgärder mot diskriminerande strukturer. Rapporten är framtagen av Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet.
I tio avsnitt under 2020-2021 kommer poddens programledare Mona Nechma och Fatema Vanat att samtala med gäster om hudfärg och diskriminering.
Avsnitt 1: Det vi inte ser kan vi inte göra något åt
Vi svenskar varken ser eller pratar om hudfärg. Även om vi gärna ser på oss själva som jämlika visar statistiken något annat: att hudfärg påverkar individens möjligheter på svensk arbetsmarknad. Gäst: Katarina de Verdier, projektledare för Vidga normen.
Avsnitt 2: Vilken betydelse har språket i arbetet mot diskriminering?
Om att sätta ord på vår verklighet för att kunna skapa förändring. Och varför är färgblindhet problematiskt i arbetet mot diskriminering kopplat till hudfärg. Gäster: Mats Landqvist, spåkforskare vid Södertörns Högskola, och Marie Cham, utbildare i Vidga normen i praktiken på Länsstyrelsen Stockholm.
Avsnitt 3: Varför är det viktigt att mäta ojämlikhet?
Vi djupdyker in i ämnet system för mätning. Vad betyder det att mäta? Och hur kan vi jobba med jämlikhet om vi inte har någon kunskap om hur nuläget faktiskt ser ut? Gäst: Nick Jones, konst- och bibliotekschef i Huddinge kommun, som kombinerar teori och praktik för att belysa jämlikhetsperspektiv i kvalitets- och uppföljningsarbetet inom offentlig sektor.
